En skönare vardag!

Archive for the ‘Välfärd i världsklass’ Category

Supersnabb omställning till skola på distans

Publicerad: 15 februari, 2021 av Malin Kretz |

Torsdagen efter trettonhelgen kom beskedet som många i skolvärlden hade bävat för under våren – distansundervisning skulle införas på landets högstadieskolor. Med kort varsel skulle lärare och elever ställa om – både fysiskt och mentalt. Martin Nilsson på Korsbacka och Patrik Tornberg på Tolvåker berättar hur de snabbt fick gå från ord till handling.

När beskedet om distansundervisning nådde Tolvåkersskolans personal hade de planeringsdagar inför skolstarten. Agendan fick snabbt läggas om till att handla om praktiska förberedelser, men även för att förbereda sig mentalt för en helt ny undervisningssituation. Att våga.

Eleverna har verkligen steppat upp.

För lärare och elever på Korsbackaskolan var beskedet inte lika omvälvande – här hade man på grund av hög sjukfrånvaro bland lärare ställt om till distansundervisning redan veckan innan jul. Martin Nilsson är lärare i matte och bild på Korsbacka. Han ler när han tänker tillbaka till när distansundervisning infördes veckan innan jullovet:

– Jag minns att jag sov lite dåligt natten innan. Vi hade ju haft chans att testa och förbereda oss men det är inte samma sak som när det är skarpt läge. Vi gick från noll till hundra över en natt. Men jag är väldigt nöjd med hur det fungerade – eleverna anpassade sig snabbt.

Alla förutsättningar på plats

I Kävlinge kommun är eleverna väl rustade med bra datorer. På Tolvåkersskolan gjordes skarpa test redan i höstas, för att vara förberedda om distansundervisningen skulle bli ett faktum.

– Vi skickade hem en klass och hade en provdag, där vi fick testa att ha online-lektioner. Sedan utvärderade vi det hela tillsammans med klassen, berättar Patrik Tornberg som är förstelärare på skolan.

Trots att den digitala undervisningen har fungerat bra saknar Patrik mötet med eleverna.

– Jag är lärare mycket för det sociala och för mötet med eleverna så för mig är inte detta något som jag skulle vilja göra i längden, trots att jag gillar de digitala verktygen. Som SO-lärare är jag van vid diskussioner under mina lektioner och det får vi inte på samma sätt nu.

Nu har jag större kunskap och kommer att vara bättre på att erbjuda fler digitala möjligheter.

Både Martin och Patrik är imponerade av hur väl eleverna har skött hemarbetet och berömmer deras motivation och ansvarstagande.

– Eleverna har verkligen steppat upp. De håller humöret uppe och vi har haft nästan full närvaro – bättre nu än tidigare eftersom även de som är lite krassliga kan vara med, förklarar Patrik.

Kreativa knep

När undervisningen sker digitalt krävs det nya knep och en smula kreativitet för att säkerställa att alla elever blir sedda. Martin betonar hur viktigt det är att kunna lita på eleverna.

– Det hade nog varit svårare om man varit ny och inte kände eleverna. I dagens skola bygger man upp ett socialt kapital på ett annat sätt än förr. Det handlar om tillit.

Både elever och lärare har fått lära nytt under distansundervisningen, och växt med det. Martin berättar om veckovisa arbetslagsträffar där kollegorna har kunnat stämma av hur det går och ge varandra tips. Patrik tillägger:

– Som lärare har man stor hjälp av vad vi kallar det utökade kollegiet – det finns så mycket erfarenhet att hämta från andra på Youtube och i Facebook-grupper. Det är en stor fördel nuförtiden.

Nu börjar en successiv återgång till traditionell klassrumsundervisning på skolorna. Både Martin och Patrik anser att de har lärt sig mycket under dessa veckor och är säkra på att de kommer att utveckla sina metoder.

– Nu har jag större kunskap och kommer att vara betydligt bättre på att erbjuda elever fler möjligheter med digitala lösningar för de som inte kommer till skolan, säger Martin.

Patrik håller med och blickar framåt:

– Det är en intressant tid att jobba i, särskilt om man är en sådan som jag som tycker om att testa nytt. Men jag tror också att vi alla kommer att uppskatta den vanliga vardagen när den väl kommer igen.

Med barnen i fokus

Publicerad: 30 december, 2020 av Malin Kretz |

På Nya Dala har barnen gott om plats för både lek och bus. Precis som i kommunens andra förskolor har Nya Dala i Furulund gått från större avdelningar till mindre team. Resultatet? Bättre möjligheter att möta varje barn efter dess behov.

När vi besöker Nya Dala förskola strax efter lunch en gråmulen höstdag sitter några barn och ritar i pysselrummet, andra leker mamma­pappa­barn i rummet bredvid. Det är lugnt och stilla. Så brukar det vara på Nya Dala.

– Vi utnyttjar alla miljöer vi har här på förskolan och planerar dagarna tillsammans så att vi inte är för många inne samtidigt, förklarar förskolelärare Lina Tomsson.

Alla barn blir sedda och alla barn kan göra sig hörda.

Nya Dala är uppdelad i tre enheter. Enheten Vattnet, som vi besöker, är i sin tur uppdelad i tre team – Bäcken, Älven och Forsen – med mellan nio och femton barn i varje, beroende på ålder.

– Teamen delar vi i mindre grupper efter behov och intresse och utefter vad vi planerar att göra. När vi går till skogen är det alltid i den stora gruppen och sedan delar vi upp oss när vi är där.

Mycket av förskolans undervisning sker utomhus, och varje vecka planeras noggrant. De grupper som är inne på förmiddagen går ut på eftermiddagen och vice versa. Allt för att skapa en så lugn miljö som möjligt för barnen.

– När vi är färre barn blir miljön lugnare. Alla barn blir sedda och alla barn kan göra sig hörda, säger Lina.

Lina är övertygad om att ingen på Nya Dala vill gå tillbaka till att arbeta som de gjorde förr, när alla i en stor avdelning gick ut samtidigt.

– Vi känner att barnen mår bra av det sätt vi arbetar på. Man kan ha en dialog med barnen och vara en väldigt närvarande pedagog.

Lina håller med och förklarar hur viktiga de mindre barngrupperna är för undervisningen:

– Jag känner att barnen mår bra av det sätt vi arbetar på nu. Jag kan hjälpa dem på deras nivå, oavsett om det handlar om att skriva bokstäverna i deras namn eller att hjälpa ett barn att klä på sig. Man kan ha en dialog med barnen och vara en väldigt närvarande pedagog.

Två små flickor pysslar koncentrerat vid ett bord.
När de yngre barnen har undervisning utomhus finns det gott om arbetsro för de äldre barnen i pysselrummet. Julia och Embla är djupt försjunkna i sitt arbete.

Mindre barngrupper i förskolan

Alla förskolor i Kävlinge kommun ser över sin organisation för att anpassa den till Skolverkets riktlinjer om mindre barngrupper. Forskning visar på flera fördelar med mindre barngrupper:

  • Bättre miljö med lägre ljudnivå
  • Mindre barngrupper gynnar barns lärande
  • Lägre sjukfrånvaro hos vuxna
  • Barnens inflytande förstärks

Ny teknik inom omsorgen

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

En liten sensor på tröjan som påminner om att sprita händerna – denna nya teknik testas i höst på Möllebackens särskilda boende i Löddeköpinge tillsammans med Lundabaserade mjukvaruföretaget SAAZ Engineering.

Inom kommunal omsorg är hygienrutiner en grundläggande förutsättning för bra omvårdnad och något som ständigt är aktuellt. Nu under coronapandemin mer än någonsin. Demensboendet Möllebacken i Löddeköpinge är med och utvecklar ny teknik som ska säkerställa att dessa viktiga rutiner följs.

– Det är ett spännande projekt och vi anmälde vårt intresse så fort vi fick höra talas om det. Hygienrutinerna är oerhört viktiga och det är fantastiskt om man kan ta tekniken till hjälp, säger Möllebackens enhetschef Nina Larsson.

Mjukvaruföretaget SAAZ Engineering i Lund utvecklar en ny lösning för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen. Systemet bygger på sensorer som ska varna om medarbetare glömmer att sprita sina händer då de kommer in till en vårdtagare.

– Det finns många situationer då det är lätt att missa hygienrutinerna, även om man är utbildad och erfaren vårdare. Vi vill utveckla ett automatiskt system som både är billigt och lättinstallerat, samtidigt som produkten designas så vårdare lätt använder den utan att känna sig övervakade, berättar Staffan Solén, vd på SAAZ Engineering.

Varje medarbetare har en sensor fäst på sin klänning eller bussarong. Sensorer monteras även vid varje dörr och på handspritspumparna. Sensorn på dörren registrerar när en medarbetare går in i rummet. Om hen inte går fram för att sprita sina händer inom en viss tid piper sensorn som medarbetaren bär på kläderna som en påminnelse.

– Vad som är extra tilltalande med detta är att det är en hjälp till självhjälp och inte en kontroll av medarbetarna, förklarar Nina Larsson.

Kävlinge kommun kommer tillsammans med Helsingborgs stad att fungera som en testbädd för projektet, där vi tillhandahåller en verklig vårdenhet för SAAZ Engineering att testa sin produkt vid. Testet, som beviljats medel av Sveriges innovationsmyndighet Vinnova, kommer att ske fram till jul och därefter ska en utvärdering göras.

Ulrika Rickard är hygienombud på Möllebackens boende och hennes engagemang i hygienfrågor är en av anledningarna till att Möllebacken nu får testa den nya tekniken.

– Det känns roligt att få vara med och utveckla teknik som kan underlätta vår vardag. Vi har haft en workshop tillsammans med SAAZ Engineering där vi fick tycka till om utformning och funktion, berättar Ulrika Rickard.

Kävlinge kommun arbetar strategiskt med digitalisering för att hitta lösningar och nya arbetssätt som ska förbättra kvaliteten för kommuninvånarna och avlasta medarbetarna.

– Vi vill hitta smarta lösningar där tekniken underlättar vardagen. Detta är ett spännande projekt och helt i linje med vårt digitaliseringsarbete i kommunen, säger Pontus Liljenberg, utvecklingsstrateg för digitalisering inom Kävlinge kommuns sektor Omsorg.

E-förslaget som kan bli verklighet

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

En skatepark och en parkourbana föreslås byggas på Tolvåkersområdet i Löddeköpinge. Förslaget bygger på över 570 medborgarnas önskemål om innehåll i en ny aktivitetspark.

Ett av ärendena vid Arbetsliv- och fritidsnämnden sammanträde den 9 december är att ta ställning till huruvida de ska föreslå kommunstyrelsen att besluta om att bygga en skatepark samt en hinderbana med inriktning på parkour i en aktivitetspark på Tolvåkersområdet i Löddeköpinge. Förslaget bygger på de svar som Kävlinge kommun fick vid den digitala medborgardialog som hölls i november.

I projektet för utvecklingen av Tolvåkersområdet har projektgruppen som mål att projektera fram en utemiljö som kan nyttjas av barn och ungdomar både under och efter skoltiden. Utemiljön kommer dels att bestå av en skolgård för F-6-skolan, dels en utemiljö för högstadieskolan, fritidsgården och föreningar. Arbetsliv-och fritidsnämndens fick i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram förslag på utformning och innehåll av en aktivitetspark i dialog med medborgarna.

Av de 570 medborgare som lämnade förslag på innehåll i aktivitetsparken via en digital enkät önskade nästan 28 procent en skatepark. Det andra mest populära förslaget var en basketplan och detta finns redan inplanerat på skolområdet. På tredje plats kom en hinderbana med nät och eller klättervägg. Önskan om en parkourbana fanns också och eftersom det finns en möjlighet att kombinera hinderbana och parkourbana är tjänstemännens förslag att detta görs.

På onsdag, den 9 december, ska Arbetsliv- och fritidsnämnden behandla frågan. Om förslaget vinner gehör här blir nästa steg ett ärende i kommunstyrelsen, som fattar det slutliga beslutet kring aktivitetsparken.

Klimatsmart i skolrestaurangen

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

Hållbart, miljövänligt och klimatsmart är idag ord som formar våra liv. Maten står för en stor del av vår miljöpåverkan. Genom att servera 4500 hälsosamma och miljövänliga luncher i våra skolrestauranger drar Måltidsservice sitt strå till stacken varje dag.

Maten vi serverar ska ha gjort så lite avtryck på klimatet som möjligt.

Redan på parkeringen vid Nyvångskolan i Löddeköpinge möts du av dofter som gör smaklökarna nyfikna. Klockan närmar sig 11. Det är lugnet före stormen i skolrestaurangen. 550 magar ska snart mättas på 1,5 timme. När dörrarnas öppnas överröstas popmusiken i kökets radiohögtalare av glatt sorl från elever som tar för sig från bufféborden. Alla skolmåltider – frukost, lunch och mellanmål – köps in, planeras och tillagas klimatsmart.

– Maten vi serverar ska ha gjort så lite avtryck på klimatet som möjligt. I varje val av maträtter arbetar vi för att ingredienserna inte har färdats så långt och att de har producerats på ett miljömedvetet sätt, säger Richard Blomqvist, köksmästare på Nyvångskolan.

Räddad mat återvinns

En central menygrupp planerar skolornas meny utifrån både ett näringsperspektiv och hållbarhetsperspektiv. Sedan har varje kök ett ansvar i att anpassa och ta tillvara på så mycket mat som möjligt. – Allt som köps in ska användas till något. Annars blir det svinn vilket innebär sämre tillhandhållande av våra resurser. Det är avgörande för kommunens budget, men även för världens resurser som måltiderna består av, säger Richard Blomqvist. Eva Andersson har arbetat som kock i Kävlinge kommun i över 30 år.

– Jag började arbeta inom förskolekök, då skötte varje kök sig själv. Idag är vi en del av Måltidsservice där vi arbetar tillsammans för hållbara måltider. Det finns mycket att vinna på det; menyplanering, upphandling, att vi drar nytta av varandras kompetens och hjälps åt, säger Eva Andersson.

Vägen till hållbara måltider

Kävlinge kommuns måltider ska vara en positiv helhetsupplevelse och bidra till ökat välbefinnande, god folkhälsa, bra omsorg och fina utbildningsresultat. Men vi tar även ansvar och arbetar på olika sätt för att göra våra måltider hållbara. 

Olika turer för ansvarsfördelning

I köket på Nyvångskolan jobbar Richard, Åsa, Sanna och Eva. Varje morgon bestämmer de vem som ansvarar för vad under dagens måltider. De ska förbereda, tillaga, servera och diska vid skoldagens tre mål. Under rusningen vid lunch har de sina roller och arbetar tyst med varandra. Alla vet vad var och en ska göra. Allt behöver flyta på för att alla elever ska hinna äta och för att måltiden ska vara en trevlig stund för matgästerna.

– Vi har turer för att veta vad var och en ska göra. En hjälper till vid specialkost så inget barn äter något hen inte får. En övervakar bufféborden och håller fint. Och två sköter disk och undanplockning, säger Åsa Hansson, kock.

– Det är kul att vara vid serveringen och prata med eleverna, men ibland kan det vara skönt att stå i diskrummet i sin egen bubbla, bara mata på med disk för att komma i fas och inte behöva tänka på så mycket annat, säger Sanna N, kock.

När sista matgästen har gått är det måltidspersonalens tur för lunch. En stunds vila och sedan på det igen. Klockan 14 kommer 250 fritidsbarn som ska serveras ett klimatsmart mellanmål.

Lärande miljöer i framkant

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

I Kävlinge tätort, insprängd i ett lummigt bostadsområde, ligger en för många välkänd enplansbyggnad: Arvidsborgs förskola. Vad många dock inte känner till, är att förskolan från 1978 helrenoverats invändigt under nästan två års tid och nu ligger i framkant vad gäller stimulerande lärmiljöer som uppmanar till lek, kreativitet och utforskande.

– Både barnen, föräldrarna och personalen är helnöjda! berättar rektor Christina Olsson. Vi hade redan påbörjat arbetet med att granska våra miljöer vad gäller utformning, användning, inredning och material då renoveringen startade. Det innebar en fantastisk möjlighet att få vara med att förbättra och utveckla utbildningen på ett sätt som var väl förankrat i vår vision – att bli en nyfiken förskola. 

Vi har plats för fler nyfikna utan att behöva göra avkall på de små barngrupperna som vi är så stolta över att erbjuda i Kävlinge kommun.

Att förskolan bjuder upp till nyfiket utforskande gör sig påmind i miljöerna som stimulerar alla sinnen. Bland annat arbetar man aktivt med digitalt lärande och med att kombinera ljud, ljus och bild med olika sorters material. Självklart bär barngrupperna också spännande namn som löper som en röd tråd genom inredningen, eller vad sägs om Prisman, Magneten, Vågen, Spegeln, Luppen, Såpbubblan och Ficklampan?

– Vi är bara 84 barn idag, så vi har plats för fler nyfikna utan att behöva göra avkall på de små barngrupperna som vi är så stolta över att erbjuda i Kävlinge kommun. Dessutom kan vi förhoppningsvis innan hösten fira en helt ny utemiljö som barn och personal fått möjlighet att påverka utformningen av.

Nollvision för undernäring

Publicerad: 14 december, 2020 av Niklas Ekdal |

Kävlinge kommun är en del av ett nationellt projekt som arbetar för att stoppa undernäring hos äldre – en dold folksjukdom som inte bara orsakar ett enormt lidande hos individen, utan även kostar samhället otaliga miljarder kronor.

Eftersom vi blir allt äldre och allt fler av oss bor hemma längre är undernäring en folksjukdom som påverkar individen och samhället i stort. Undernäring leder bland annat till ökad risk för fallskador, nedstämdhet, följdsjukdomar, längre sjukdomsvistelser och för tidig död.

En viktig del i resan mot att stoppa undernäring

Kävlinge är en av två testkommuner i ett nationellt initiativ – Nollvisionen för undernäring hos äldre – där privata företag, akademi och offentliga verksamheter tillsammans arbetar för att få bort undernäringen hos äldre som bor hemma.

– Vi är stolta över att få vara en viktig del i resan mot att stoppa undernäring hos äldre. Tillsammans med flera samarbetspartners ska vi utveckla en långsiktig effektiv arbetsmodell som alla Sveriges kommuner ska kunna använda. Ingen äldre ska behöva vara undernärd, säger Annsofie Turesson, ordförande omsorgsnämnden i Kävlinge kommun.

Kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov

Undernäringen kommer oftast smygande. Du kanske mister din partner, du blir tröttare, du drabbas av sjukdom, tappar matlusten och plötsligt är det ett faktum. Ofta är det bara slumpen som gör att undernäringen upptäcks, inte sällan i samband med att den äldre blir sjuk på något annat sätt.

– Utmaningen är komplex och kräver ett nytt sätt att se på den äldres behov. Om vi sätter den äldre i fokus kan vi tillsammans skapa den samhällsförändring som krävs för att lösa problemet med undernäring, säger Lotta Törner, vd på Livsmedelsakademin.

Under år 2020-2021 genomförs kunskapsbyggande insatser i Kävlinge kommun och stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm där olika lösningar tas fram och testas. Målet med projektet är att efter fem år ha utvecklat en arbetsmodell som ger en långsiktig hållbar lösning för utmaningen med undernäring hos äldre och alla svenska kommuner ska kunna använda. Projektet leds av Livsmedelsakademin och finansieras av Vinnova.

Fem avgörande insatser

Nollvisionen för undernäring hos äldre genomför fem pilotprojekt som ska:

  1. Utveckla digitala kommunikationslösningar för att tidigt kunna identifiera undernäring.
  2. Testa behovsanpassade matkassar eftersom äldre behöver anpassade livsmedel och måltidstjänster.
  3. Utveckla kreativa idéer för att bryta de äldres ensamhet eftersom ensamhet är en starkt bidragande orsak till minskad matlust.
  4. Öka kunskapen om näring och måltider hos personal, anhöriga och den äldre själv.
  5. Utveckla kostnadskalkyler som jämför kostnader för förebyggande insatser med faktiska kostnader. Detta för att visa att förebyggande arbete mot undernäring är kostnadseffektivt.

”Det är inte tekniken utan hur den används”

Publicerad: 14 december, 2020 av Malin Kretz |

Trots en outtröttlig nyfikenhet och en ständig jakt efter framtidens lärande har Henrik Pihlström valt att stanna kvar i kommunen som erbjöd honom det första jobbet som nyutexaminerad. Kommunen där varje elev har en egen dator eller iPad från första terminen i förskoleklass och där en modig digital resa lett till nya sätt att lära och goda studieresultat.

Ett öppet sinne och en stor nyfikenhet har gjort mellanstadieläraren Henrik Pihlström till en fena på att hitta nya sätt att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. I Henriks klassrum på Rinnebäcksskolan i centrala Kävlinge finns många prylar som skvallrar om hans enorma teknikintresse. 

– Det är så spännande! Jag försöker titta runt hörnet och se hur morgondagens klassrum ser ut. Jag vill att mina elever ska vara väl förberedda för framtiden.  

Henriks engagemang går inte att ta miste på. Det är tydligt att han brinner för den digitala utvecklingen och hur tekniken i skolan kan rusta eleverna för framtiden. Sedan arton år tillbaka arbetar han på Rinnebäckskolan. Att Henrik hamnade i Kävlinge kommun är lite av en lyckosam slump. 

– Jag var ung och nyutbildad. I en gammal Sydsvenskan såg jag en lägenhetsannons för en 2:a i Kävlinge. När jag och min fru tittat på lägenheten gick vi ner till kommunhuset och berättade att vi var två nyutexaminerade lärare som skulle flytta hit. Innan vi ens hunnit hem hade fyra rektorer kontaktat oss. Så gick det till på den tiden, skrattar Henrik. 

Tekniken ska inte styra dig – den ska vara ett hjälpmedel.

Efter en kort tid på Ljungenskolan fick Henrik en tjänst på Rinnebäck – en skola som skulle bli en pionjär inom den digitala utvecklingen. Den tekniskt intresserade unge läraren hade hamnat på precis rätt ställe. Där och då, när Kävlinges skolor startade sin digitaliseringsresa, hade alla mycket att lära. 

– Du får inte vara rädd. Tekniken ska inte styra dig – den ska vara ett hjälpmedel. Det gäller att se möjligheterna men samtidigt måste du vara självkritisk och använda tekniken på rätt sätt. 

Numera har alla skolelever i Kävlinge kommun en egen iPad eller dator och för det framgångsrika digitaliseringsarbetet tilldelades kommunen utmärkelsen Guldtrappan 2020. Den digitala utvecklingen har inte bara förändrat elevernas sätt att lära, den har också skapat bättre samarbetsmöjligheter för lärarna. 

– För oss är detta vardag, men när jag lyssnar till nya kollegor som arbetat i andra kommuner är det för mig som att resa tio år tillbaka i tiden, berättar Henrik.

Jag vill att mina elever ska vara väl förberedda för framtiden.

Lägenheten i Kävlinge, där allting en gång började, blev så småningom för trång för det unga lärarparet. Numera är de en trebarnsfamilj och efter att ha sett sig om i kommunen gick flyttlasset till lugna Dösjebro. Orten lockade med sin pågatågstation och fina cykelväg in till Kävlinge. Varje morgon tar Henrik cykeln de drygt åtta kilometrarna från villan till sin arbetsplats i centrum. 

– Jag ska inte säga att det är ett kall, men det är mer än bara ett jobb. Barnen är Sveriges framtid och vi måste ge dem de verktyg de behöver. Det är viktigt att de är nyfikna!

Henrik lever som han lär. Orädd och nyfiken letar han sig vidare efter nya sätt att inspirera och väcka elevernas lust att lära. Att fortsätta utvecklas är viktigt och det finns flera områden som Henrik följer med intresse; AI (artificiell intelligens), 3D och interaktiva tavlor och bord för att nämna några. Han har kommit på den perfekta ursäkten för att testa nya saker: 

– Jag köper alla möjliga nya prylar och säger till min fru att jag behöver dem i undervisningen, skrattar Henrik och visar det senaste tillskottet i prylsamlingen – ett trådlöst mikroskop som set ut som ett ägg. 

Om Henrik bara lyckas smitta sina elever med en bråkdel av den entusiasm som han själv besitter lär de vara väl rustade för framtiden. Precis som många Kävlingeungdomar är – omkring 90 % är behöriga för fortsatta studier när de går ut nian, en siffra som ligger långt över snittet i landet. 

Guldtrappan

Kävlinge kommun tilldelades Guldtrappan 2020 – en utmärkelse för huvudmän som arbetar framgångsrikt och långsiktigt för elevers goda kunskaper, digitala kompetens och personliga utveckling i skolan. I juryns motivering står: 

”Kävlinge kommun arbetar föredömligt långsiktigt med digitaliseringen, för synbara resultat i klassrummen och likvärdig digital kompetens för elever och personal, med tydlig ansvarsfördelning och ledorden kunskap, erfarenhet och ledarskap. I grundskolan har alla elever varsin digitala enhet och förskolan strävar efter 1 till 5, med säkerställd kompetensutveckling för ledning och pedagoger, god tillgång till digitala lärresurser, genom kommunlicenser och skolors egen komplettering och med stöd av utbyggd support på skolorna och prisbelönt skolbiblioteksverksamhet. Den framgångsrika digitaliseringen utvärderas systematiskt.”

Bakom Guldtrappan står Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Vinnova, Friskolornas Riksförbund, Sveriges skolledarförbund, Skolchefsföreningen, Infomentor, Itslearning, samt initiativtagarna stiftelsen DIU och Sveriges Kommuner och Regioner.