En skönare vardag!

Posts Tagged ‘Barn och skola’

Supersnabb omställning till skola på distans

Publicerad: 15 februari, 2021 av Malin Kretz |

Torsdagen efter trettonhelgen kom beskedet som många i skolvärlden hade bävat för under våren – distansundervisning skulle införas på landets högstadieskolor. Med kort varsel skulle lärare och elever ställa om – både fysiskt och mentalt. Martin Nilsson på Korsbacka och Patrik Tornberg på Tolvåker berättar hur de snabbt fick gå från ord till handling.

När beskedet om distansundervisning nådde Tolvåkersskolans personal hade de planeringsdagar inför skolstarten. Agendan fick snabbt läggas om till att handla om praktiska förberedelser, men även för att förbereda sig mentalt för en helt ny undervisningssituation. Att våga.

Eleverna har verkligen steppat upp.

För lärare och elever på Korsbackaskolan var beskedet inte lika omvälvande – här hade man på grund av hög sjukfrånvaro bland lärare ställt om till distansundervisning redan veckan innan jul. Martin Nilsson är lärare i matte och bild på Korsbacka. Han ler när han tänker tillbaka till när distansundervisning infördes veckan innan jullovet:

– Jag minns att jag sov lite dåligt natten innan. Vi hade ju haft chans att testa och förbereda oss men det är inte samma sak som när det är skarpt läge. Vi gick från noll till hundra över en natt. Men jag är väldigt nöjd med hur det fungerade – eleverna anpassade sig snabbt.

Alla förutsättningar på plats

I Kävlinge kommun är eleverna väl rustade med bra datorer. På Tolvåkersskolan gjordes skarpa test redan i höstas, för att vara förberedda om distansundervisningen skulle bli ett faktum.

– Vi skickade hem en klass och hade en provdag, där vi fick testa att ha online-lektioner. Sedan utvärderade vi det hela tillsammans med klassen, berättar Patrik Tornberg som är förstelärare på skolan.

Trots att den digitala undervisningen har fungerat bra saknar Patrik mötet med eleverna.

– Jag är lärare mycket för det sociala och för mötet med eleverna så för mig är inte detta något som jag skulle vilja göra i längden, trots att jag gillar de digitala verktygen. Som SO-lärare är jag van vid diskussioner under mina lektioner och det får vi inte på samma sätt nu.

Nu har jag större kunskap och kommer att vara bättre på att erbjuda fler digitala möjligheter.

Både Martin och Patrik är imponerade av hur väl eleverna har skött hemarbetet och berömmer deras motivation och ansvarstagande.

– Eleverna har verkligen steppat upp. De håller humöret uppe och vi har haft nästan full närvaro – bättre nu än tidigare eftersom även de som är lite krassliga kan vara med, förklarar Patrik.

Kreativa knep

När undervisningen sker digitalt krävs det nya knep och en smula kreativitet för att säkerställa att alla elever blir sedda. Martin betonar hur viktigt det är att kunna lita på eleverna.

– Det hade nog varit svårare om man varit ny och inte kände eleverna. I dagens skola bygger man upp ett socialt kapital på ett annat sätt än förr. Det handlar om tillit.

Både elever och lärare har fått lära nytt under distansundervisningen, och växt med det. Martin berättar om veckovisa arbetslagsträffar där kollegorna har kunnat stämma av hur det går och ge varandra tips. Patrik tillägger:

– Som lärare har man stor hjälp av vad vi kallar det utökade kollegiet – det finns så mycket erfarenhet att hämta från andra på Youtube och i Facebook-grupper. Det är en stor fördel nuförtiden.

Nu börjar en successiv återgång till traditionell klassrumsundervisning på skolorna. Både Martin och Patrik anser att de har lärt sig mycket under dessa veckor och är säkra på att de kommer att utveckla sina metoder.

– Nu har jag större kunskap och kommer att vara betydligt bättre på att erbjuda elever fler möjligheter med digitala lösningar för de som inte kommer till skolan, säger Martin.

Patrik håller med och blickar framåt:

– Det är en intressant tid att jobba i, särskilt om man är en sådan som jag som tycker om att testa nytt. Men jag tror också att vi alla kommer att uppskatta den vanliga vardagen när den väl kommer igen.

Med barnen i fokus

Publicerad: 30 december, 2020 av Malin Kretz |

På Nya Dala har barnen gott om plats för både lek och bus. Precis som i kommunens andra förskolor har Nya Dala i Furulund gått från större avdelningar till mindre team. Resultatet? Bättre möjligheter att möta varje barn efter dess behov.

När vi besöker Nya Dala förskola strax efter lunch en gråmulen höstdag sitter några barn och ritar i pysselrummet, andra leker mamma­pappa­barn i rummet bredvid. Det är lugnt och stilla. Så brukar det vara på Nya Dala.

– Vi utnyttjar alla miljöer vi har här på förskolan och planerar dagarna tillsammans så att vi inte är för många inne samtidigt, förklarar förskolelärare Lina Tomsson.

Alla barn blir sedda och alla barn kan göra sig hörda.

Nya Dala är uppdelad i tre enheter. Enheten Vattnet, som vi besöker, är i sin tur uppdelad i tre team – Bäcken, Älven och Forsen – med mellan nio och femton barn i varje, beroende på ålder.

– Teamen delar vi i mindre grupper efter behov och intresse och utefter vad vi planerar att göra. När vi går till skogen är det alltid i den stora gruppen och sedan delar vi upp oss när vi är där.

Mycket av förskolans undervisning sker utomhus, och varje vecka planeras noggrant. De grupper som är inne på förmiddagen går ut på eftermiddagen och vice versa. Allt för att skapa en så lugn miljö som möjligt för barnen.

– När vi är färre barn blir miljön lugnare. Alla barn blir sedda och alla barn kan göra sig hörda, säger Lina.

Lina är övertygad om att ingen på Nya Dala vill gå tillbaka till att arbeta som de gjorde förr, när alla i en stor avdelning gick ut samtidigt.

– Vi känner att barnen mår bra av det sätt vi arbetar på. Man kan ha en dialog med barnen och vara en väldigt närvarande pedagog.

Lina håller med och förklarar hur viktiga de mindre barngrupperna är för undervisningen:

– Jag känner att barnen mår bra av det sätt vi arbetar på nu. Jag kan hjälpa dem på deras nivå, oavsett om det handlar om att skriva bokstäverna i deras namn eller att hjälpa ett barn att klä på sig. Man kan ha en dialog med barnen och vara en väldigt närvarande pedagog.

Två små flickor pysslar koncentrerat vid ett bord.
När de yngre barnen har undervisning utomhus finns det gott om arbetsro för de äldre barnen i pysselrummet. Julia och Embla är djupt försjunkna i sitt arbete.

Mindre barngrupper i förskolan

Alla förskolor i Kävlinge kommun ser över sin organisation för att anpassa den till Skolverkets riktlinjer om mindre barngrupper. Forskning visar på flera fördelar med mindre barngrupper:

  • Bättre miljö med lägre ljudnivå
  • Mindre barngrupper gynnar barns lärande
  • Lägre sjukfrånvaro hos vuxna
  • Barnens inflytande förstärks

Möt ”Hjärtat på Korsbackaskolan”

Publicerad: 30 december, 2020 av Malin Kretz |

Carina Nilsson har varje dag sedan 15 år tillbaka mött elever och personal genom att sprida värme och trygghet från Korsbackaskolans centrum – cafeterian. Tidigare i år tilldelades Carina utmärkelsen Årets medarbetare 2020 för sitt engagemang på skolan.

I rollen som cafeteriaföreståndare sköter Carina Nilsson inte bara om Korsbackaskolans cafeteria och förse elever och personal med förtäring, utan hon är även skolans trygga plats.

– Eleverna vet att jag alltid finns här. Lärare och mentorer rör på sig, men jag är alltid på plats i cafeterian. Jag får bra kontakt med eleverna. De kan prata om allt med mig. Jag är bra på att lyssna och peppar när det behövs, säger Carina.

Hittade helt rätt

Carina har arbetat hela sitt yrkesliv inom kommunen – i 34 år.

– Jag började första som undersköterska på ett äldreboende år 1976. När vårt andra barn kom var jag hemmafru i tio år. Sedan började jag som lokalvårdare och assistent på Ljungenskolan. När yngsta barnet slutade högstadiet på Korsbackaskolan fick jag nys om att Mona i cafeterian skulle sluta. Den tjänsten vill jag ha, tänkte jag. Efter ett samtal och en intervju så var jobbet mitt. Jag trivs så bra här och det har jag gjort i 15 år nu.

Carina hittade helt rätt när hon började arbeta med ungdomar på skolan. Hon känner sig behövd och att hon göra en skillnad för elever genom att finnas där.

– Att säga småsaker som ”Vilken fin tröja du har!” eller ”Har du klippt dig?” kan bjuda in till en pratstund eller helt enkeltb bara ge en positiv känsla när man går härifrån. Jag vill att alla ska känna sig sedda.

Förgyller andras vardag

Carina samarbetar med övrig personal och fångar upp vad som händer utanför klassrummen. Men det är inte bara eleverna Carina tar hand om. Förutom frukostfrallor och kaffe, får kollegorna även titt som tätt hembakad kaka som fredagsfika. Två gånger om året brukar Carina bjuda hela personalgruppen till hennes hem i Furulund för att träffas och umgås.

– Jag är social, tycker om umgås med många människor och att ta hand om andra. Jag mår bra av att få göra saker som andra mår bra av.

Carina är född och uppvuxen i Kävlinge, och gick själva på Korsbackaskolan. Det var här hon träffade sin man Sven för 48 år sedan. Idag går tre av hennes nio barnbarn på skolan. Carina har fyra år kvar till pension och kommer stanna på skolan till dess.

Hur känns det att bli utsedd till Årets medarbetare 2020?

– Jag blir så rörd varje gång jag tänker på det, även såhär sex månader efter jag överraskades. Den fina motiveringen är överväldigande. Att få den uppskattningen är verkligen något jag alltid kommer att minnas, säger Carina med tårfyllda ögonen.

Årets medarbetare 2020 – motivering:

På Korsbackaskolan finns en medarbetare som är något utöver det vanliga, ja rent av hjärtat på skolan. Carina Nilsson är hjärtat både för elever och personal och ger trygghet där hon står mitt i skolan varje dag. Carina ser till att alla mår bra genom att fråga hur det är, alltid veta vad man vill ha, lyssnar in på vardagliga problem och glädjeämne och gläds med kollegor och elever i stort och smått. Alla elever vet att till Carina, dit kan jag gå om jag vill prata om allt från kärleksproblem till lärare – Carina lyssnar alltid och ger rättvisa råd. Till Carina är man alltid välkommen! För att sätta extra guldkant på tillvaron fixar Carina fredagsmyset genom att baka något gott. Om man skulle googla Kävlinge kommuns gemensamma värdegrund som är öppenhet, utveckling och engagemang så är vi säkra på att det kommer upp en bild på Korsbackaskolans hjärta, Carina Nilsson!”

Klimatsmart i skolrestaurangen

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

Hållbart, miljövänligt och klimatsmart är idag ord som formar våra liv. Maten står för en stor del av vår miljöpåverkan. Genom att servera 4500 hälsosamma och miljövänliga luncher i våra skolrestauranger drar Måltidsservice sitt strå till stacken varje dag.

Maten vi serverar ska ha gjort så lite avtryck på klimatet som möjligt.

Redan på parkeringen vid Nyvångskolan i Löddeköpinge möts du av dofter som gör smaklökarna nyfikna. Klockan närmar sig 11. Det är lugnet före stormen i skolrestaurangen. 550 magar ska snart mättas på 1,5 timme. När dörrarnas öppnas överröstas popmusiken i kökets radiohögtalare av glatt sorl från elever som tar för sig från bufféborden. Alla skolmåltider – frukost, lunch och mellanmål – köps in, planeras och tillagas klimatsmart.

– Maten vi serverar ska ha gjort så lite avtryck på klimatet som möjligt. I varje val av maträtter arbetar vi för att ingredienserna inte har färdats så långt och att de har producerats på ett miljömedvetet sätt, säger Richard Blomqvist, köksmästare på Nyvångskolan.

Räddad mat återvinns

En central menygrupp planerar skolornas meny utifrån både ett näringsperspektiv och hållbarhetsperspektiv. Sedan har varje kök ett ansvar i att anpassa och ta tillvara på så mycket mat som möjligt. – Allt som köps in ska användas till något. Annars blir det svinn vilket innebär sämre tillhandhållande av våra resurser. Det är avgörande för kommunens budget, men även för världens resurser som måltiderna består av, säger Richard Blomqvist. Eva Andersson har arbetat som kock i Kävlinge kommun i över 30 år.

– Jag började arbeta inom förskolekök, då skötte varje kök sig själv. Idag är vi en del av Måltidsservice där vi arbetar tillsammans för hållbara måltider. Det finns mycket att vinna på det; menyplanering, upphandling, att vi drar nytta av varandras kompetens och hjälps åt, säger Eva Andersson.

Vägen till hållbara måltider

Kävlinge kommuns måltider ska vara en positiv helhetsupplevelse och bidra till ökat välbefinnande, god folkhälsa, bra omsorg och fina utbildningsresultat. Men vi tar även ansvar och arbetar på olika sätt för att göra våra måltider hållbara. 

Olika turer för ansvarsfördelning

I köket på Nyvångskolan jobbar Richard, Åsa, Sanna och Eva. Varje morgon bestämmer de vem som ansvarar för vad under dagens måltider. De ska förbereda, tillaga, servera och diska vid skoldagens tre mål. Under rusningen vid lunch har de sina roller och arbetar tyst med varandra. Alla vet vad var och en ska göra. Allt behöver flyta på för att alla elever ska hinna äta och för att måltiden ska vara en trevlig stund för matgästerna.

– Vi har turer för att veta vad var och en ska göra. En hjälper till vid specialkost så inget barn äter något hen inte får. En övervakar bufféborden och håller fint. Och två sköter disk och undanplockning, säger Åsa Hansson, kock.

– Det är kul att vara vid serveringen och prata med eleverna, men ibland kan det vara skönt att stå i diskrummet i sin egen bubbla, bara mata på med disk för att komma i fas och inte behöva tänka på så mycket annat, säger Sanna N, kock.

När sista matgästen har gått är det måltidspersonalens tur för lunch. En stunds vila och sedan på det igen. Klockan 14 kommer 250 fritidsbarn som ska serveras ett klimatsmart mellanmål.

Lärande miljöer i framkant

Publicerad: 14 december, 2020 av Elisabeth Axelsson |

I Kävlinge tätort, insprängd i ett lummigt bostadsområde, ligger en för många välkänd enplansbyggnad: Arvidsborgs förskola. Vad många dock inte känner till, är att förskolan från 1978 helrenoverats invändigt under nästan två års tid och nu ligger i framkant vad gäller stimulerande lärmiljöer som uppmanar till lek, kreativitet och utforskande.

– Både barnen, föräldrarna och personalen är helnöjda! berättar rektor Christina Olsson. Vi hade redan påbörjat arbetet med att granska våra miljöer vad gäller utformning, användning, inredning och material då renoveringen startade. Det innebar en fantastisk möjlighet att få vara med att förbättra och utveckla utbildningen på ett sätt som var väl förankrat i vår vision – att bli en nyfiken förskola. 

Vi har plats för fler nyfikna utan att behöva göra avkall på de små barngrupperna som vi är så stolta över att erbjuda i Kävlinge kommun.

Att förskolan bjuder upp till nyfiket utforskande gör sig påmind i miljöerna som stimulerar alla sinnen. Bland annat arbetar man aktivt med digitalt lärande och med att kombinera ljud, ljus och bild med olika sorters material. Självklart bär barngrupperna också spännande namn som löper som en röd tråd genom inredningen, eller vad sägs om Prisman, Magneten, Vågen, Spegeln, Luppen, Såpbubblan och Ficklampan?

– Vi är bara 84 barn idag, så vi har plats för fler nyfikna utan att behöva göra avkall på de små barngrupperna som vi är så stolta över att erbjuda i Kävlinge kommun. Dessutom kan vi förhoppningsvis innan hösten fira en helt ny utemiljö som barn och personal fått möjlighet att påverka utformningen av.